tisdag 31 juli 2012

ÅKE


Var ju som sagt nere hos pappa och fotograferade familjen i förrgår! Först idag kunde jag förmå mig att titta igenom bilderna mer ordentligt, tänkte att ni skulle få se några på vår älskling Åke. Det är hans "fel" att jag skaffade Melker, och även om han inte är min hund älskar jag honom. Som mops är hans Mentalitet to die for - lugn, bra självförtroende och underbar mot barn. En liten kung helt enkelt :)










Slänger in en tjuvkik på min lillasyster också. Den här tjejen är 9 år gammal och så jäkla grym. Vet ingen som är så naturlig framför kameran som hon.. det kliar i stage mom-fingrarna ;)



måndag 30 juli 2012

Franska sjukan

Igår övergav jag mina pojkar för ett fotojobb nere i Falsterbo för inga andra än min pappa och extramamma! Har sedan länge pratat om att fotografera mina halvsyskon och nu var det på tiden att det blev av. Hela tågresan satt jag och torrhostade och rosslade, under dagen blev det värre och idag har jag  så jäkla ont i halsen.. har kanske dragit på mig något franskt från resan? Bilderna blev i alla fall himla bra och även Åke kom i vägen för kameran några gånger. Känns lite passande att jag ska bli krasslig - har så mycket att göra med jobb, inför flytt och massor med annat. Nu har jag en anledning att inte gå ut även om solen skiner. Och en anledning att tvinga M köpa glass åt mig. ;)



torsdag 26 juli 2012

Nu har lillen varit hemma i två dagar (vi med för den delen), och rutinerna kryper sig sakta tillbaka. Jag kanske är onödigt fundersam, orolig och uppmärksam när det kommer till Melker, men han var faktiskt inte sig själv igår. Vi har bara varit hemma och tagit det lugnt och jag har inte aktiverat honom mer än koppelprommenader där han får nosa fritt samt lite rallymoment när vi ändå promenerar. Igår sov Melker konstant bortsett från när han åt, förflyttade sig eller blev rastad. Han ville inte vara nära så vi lät honom vara ifred. Idag börjar han bli sig själv igen! Nu plockar han upp tuggben och trycker upp dom i ansiktet på oss, "titta så duktig jag är som apporterar!! titta titta!!" som han brukar :) Vi har gosat, busat lite med dragkamp och jaktlek, vilat tillsammans och bara haft det bra. Underbara hund.. en veckas vila och sedan tror jag du är på fötter igen!

Föresten.. den enda skavank jag funnit på Melker efter det att han försvann är en halvt avbruten klo, och lite lort i öronen. Är så tacksam över att detta tycks vara allt!

tisdag 24 juli 2012

Hemma igen!

Nu är vi hemma från Nice igen! Det har varit en underbar resa; bra väder, varmt, god mat. Nice är en härlig stad som jag verkligen skulle vilja åka tillbaka till. Blir jag rik ska jag köpa mig en våning i gamla stan :)

Melker har haft en bra vistelse hos min pappa + familj. Det blev ju väldigt dramatiskt dagarna innan vi skulle ge oss iväg till Frankrike, men vi har alla mått bra trots allt. Tack för alla fina kommentarer, det värmer verkligen. Jag har aldrig känt mig så uppgiven.

När vi tog tåget från Köpenhamns flygplats Kastrup stod pappa och väntade med Melker på stationen innan Malmö C. Det blev bara ett snabbt hej, tack för allt och puss. Vi bytte Melker mot en flaska champagne. Tror ni mopsen såg chockad ut över att ha blivit inkastad på ett tåg där husse och matte helt plötsligt sitter? Haha, som han tittade med uppspärrade ögon :)

Nu är han helt däckad och resten av veckan kommer vi troligen ta det väldigt lugnt så han får landa ordentligt.

En liten polaroid från resan!

söndag 15 juli 2012

Den vidrigaste dagen

Alla, barn som vuxna, engagerade sig när Melker försvann igår morse

Igår morse satt jag i fula mjukisbyxor, osminkad, drack kaffe, surfade lite och hade det mysigt! M hade åkt till Köpenhamn flera timmar tidigare och min dag hade inte hunnit börja. Plötsligt vibrerar mobilen, det är min pappa som ringer. Han har passat Melker sedan i torsdags eftersom vi snart ska resa utomlands. Antingen vill han bara säga att allt går bra och kanske fråga något, eller så har någonting hänt..

Jag hör direkt på hans röst att något inte står rätt till. Innan han hunnit säga mer än några få ord fryser mitt hjärta till is.

"Melker är försvunnen"

Pappa fortsätter att berätta om hur det gick till:
Runt 06.00 var han ute på den vanliga morgonrundan med alla hundarna i det lilla naturreservatet. Melker var med och var lös, precis som jag gett mitt godkännande till; han håller ju sig alltid till flocken. Plötsligt kommer en kopplad dobermann gående mot dem, Melker hade då stannat och satt sig ner. Pappa vänder om och går mot Melker som sticker in i skogen. Överraskad och lite chockad över beteendet går min pappa med de andra hundarna för att hitta honom. Efter en kort stund kommer Melker fram och pappa tar sig tillräckligt nära för att koppla honom. Då, från ingenstans, dyker ännu en stor svart hund upp och skrämmer Melker som nu ger allt han har och bara flyr in i skogen.

När han ringer mig vid niotiden har dom letat konstant sedan Melker försvann. Polis, hemvärnet, radion, campingen intill.. ja nästan Hela Skanör/Falsterbo har meddelats och massor med människor är ute och letar. Jag slänger på mig kläder, hinner inte äta eller sminka mig, och sätter mig på första tåget ner.

Sedan går timmarna. Vi letar, frågar runt, sätter upp lappar, engagerar facebook, allt vi kommer på för att hitta Melker. Ingen ser eller hör honom på hela dagen och när vi tar paus runt 18.00 för att äta kan jag bara känna att han antingen är stulen eller död. Vidriga, vidriga tanke, men jag var så utom mig, grät så mycket och var helt slut efter att ha varit aktiv i så många timmar utan mat och dricka. Området där han försvann är inte så otroligt stort, och med tanke på hur många som zick-zackat över marken sedan sextiden på morgonen kändes det inte troligt att Melker var kvar där. M hade nu anslutit sig och var utom sig precis som vi andra. Min stackars pappa, han våndades verkligen..

Efter en kort matpaus satte vi oss i bilarna och körde tillbaka för att leta. Min pappas sambo får då ett samtal från en vän som tyckte sig se något ute på ljungen. När vi svänger in på grusvägen ser vi hur en tjej står på ljungen och tittar ut. "STANNA! Jag hoppar ut!" får jag ur mig och öppnar bildörren trots att pappa ber mig vänta. Hoppar över staketet och ut på ljungen. 30-40 meter fram ligger en liten vit prick, jag och M går sakta och försiktigt fram. Visst är det han, det var Melker! Han låg tryckt mot marken tills det att jag nuddade vid honom, han var livrädd och vågade först röra sig när matte var riktigt nära. Troligtvis har han legat såhär på olika platser under hela dagen, livrädd för allt och alla och vågade inte röra sig. Älskade, älskade hund som varit borta i nästan 14 timmar! Han piper och viftar på svansen så mycket han kan. Husse och jag gråter lite och tillsammans går vi för att möta alla som ställt sig på andra sidan staketet för att se oss återförenas. Lika romantiskt som en film :)

Jag önskar att jag varit där när det hände, jag kan läsa Melker och han finner trygghet i mig. Kan han ha uppfattat min pappa som hotfull när han gick mot honom? Det gör ont när jag tänker på hur dåligt min pappa har mått. Min älskade pappa som gör allt för att Melker ska ha det bra och vi ska känna oss trygga. Detta var ingens fel, det var bara en tråkig olycka. Denna känsla går inte att föreställa sig, när man inte vet om man får se sin älskling igen. Förfärligt.

En hungrig men oskadd kille hemma igen


Efter att ha skålat i champange och ätit tårta gick hela familjen och lade sig för att sova. Melker sov med mig och M, nära nära. Morgonen idag hade vi tillsammans med frukost i trädgården och mopsmys. Vi kunde återvända hem för att slutföra sista jobbet innan resan på tisdag. Imorgon ska vi packa väskorna och Melker är i trygghet hos pappa + familj i Skanör :)

Vilken dag..

fredag 13 juli 2012

Ingen hund i hemmet

Igår åkte vi hem från min pappa utan Melker. M och jag ska till Nice på tisdag för lite jobb och semester, och det klaffade bäst att lämna Melker redan igår. Det är riktigt tomt här hemma, jag har flera gånger tänkt att "vi borde gå en sväng" eller "vi borde träna stadga" men här finns ju ingen hund :(

Istället har jag anmält oss till en ny tävling, lagt upp träningen lite och kollar nu på DVDn som tillhör boken Tävlingslydnad av Inki Sjösten. Riktigt kul att bekanta sig med momenten!

Om lite mer än en vecka är vi hemma igen och då kommer bloggen uppdateras.

måndag 9 juli 2012

Måndag

Vaknade 04.00 i morse av att jag kom på att jag glömt sätta klockan till min körlektion. Efter det kunde jag så klart inte somna om så det var bara att kliva upp. Vid tvåtiden började ögonen kännas fyrkantiga av att ha varit vaken så länge och suttit vid datorn med ett fotojobb. Vi bestämde oss för att ta lite luft, så hussen och jag begav oss till bibblan för att låna lite böcker till resan vi snart ska iväg på. Hittade en hel bunt med bra hundlitteratur men fick nöja mig med två: Nosarbete och Tävlingslydnad.


Väl hemma var jag sugen på att hitta på något, men för trött för att ta tag i det. Tur man har den finaste killen som kommer med förslag på att vi ska ut och spåra med Melker tillsammans :)

Vi la två spår idag igen. Det första var ett uppvärmningsspår på 5 meter. Melker var så sjukt taggad när vi kom in i skogen, det måste betyda att han tycker detta är jättekul! När spårlinan åkte på och jag gav tecken körde han i racerfart med nosen i backen. Snacka om skillnad om man jämför med vårt första spår för någon vecka sedan då han vände sig och sökte mitt stöd hela tiden.

Under tiden hade husse smitit iväg för att lägga ett lite längre spår. Jag fick bara se vart han hade trampat upp och sedan fick Melker leda oss. Jag hade bett M lägga ett lite längre och svårare spår för att testa Melkers färdigheter, och LÅNGT och SVÅRT fick vi! En liten vinkel, över en stock och genom annorlunda terräng. Vem klarar detta galant? Melker såklart.. om jag någonsin underskattar denna underbara hund igen, då vet jag inte vad!

Mopsen är nu däckad i sängen och jag ska lusläsa Nosarbete av Maria Hagström för att få tips och inspiration. Borde kanske gå en spårkurs i Göteborg till hösten?

söndag 8 juli 2012

Tankar kring lösträning

Önskan om att kunna ha sin hund okopplad måste vara den klyschigaste av alla hundägar-drömmar. Jag är lite klyschig och önskar själv att min egen hund, en dag ska kunna gå okopplad vid min sida, helt obrydd om alla störningar runtom. 

Lösträning är så mycket mer än att hunden ska gå okopplad. Jag har själv stirrat på personer som kommer med sina lydiga, lösa hundar och tänkt "hur gör han/hon det?!"

Jag fungerade på det viset att jag alltid tänkte att det finns en specifik metod för att träna sin hund till något. Vi kan ta inkallning som ett exempel: Många tycker att när man kallar in ska hunden lyda - det är en oskriven regel. Jag vet flera personer som ropar och ropar och hunden totalignorerar. Varför är det så? Troligen fattas någon av grundstenarna i relationen, i flera fall blir husse/matte dessutom arg och bannar vovven när den väl kommer vilket resulterar i att den gärna rymmer snart igen. Att lydnad skulle bygga på flera små, men ack så viktiga beståndsdelar inser många relativt sent. Samma sak är det med koppelgående. Många, bland annat jag själv, förutsatte att hunden ska kunna gå i koppel, bara sådär. Att vi inte tränat följsamhet, kontakt och samarbete var det ingen som tänkte på när Melker drog som en galning.  Ska kontakten mellan dig och hunden sitta i snöret ni har mellan er eller ska den finnas där ändå?


På en stor, öppen yta i ösregn är chansen för ett oväntat hundmöte liten - då kan man passa på att gå helt utan lina.


Tack vare all träning har Melker fått så himla fin kontakt och blivit otroligt följsam att jag och M allt oftare vågat knäppa loss kopplet och ha honom lös. Både Kontaktkontraktet och mina bokfynd på biblioteket har lagt grunden för mitt tänk. Där det händer kul grejor vill man vara, det vinner man på. Under vår träning har jag försvunnit, hittat skatter (godis) på marken, plötsligt bestämt mig för att gå en annan väg och belönat massor vid rätt beteenden. Det är Melkers uppgift att hålla koll på mig, inte tvärt om. Flera av dessa "mattebus" har jag även gjort när kopplet fortfarande var på, följsamhet vill man ha i alla lägen! 
Vid vissa tillfällen har Melker haft sin spårlina på för att undvika misslyckanden, och inte minst ge mig trygghet. Känner jag mig osäker så känner Melker också det.


För att ge oss själva lite struktur i träningen bestämde vi oss för att lägga upp regler för momentet; 

  • Melker ska gå vid min sida tills frikommando ges. 
  • Vid frikommando får man nosa, kissa, trava i förväg osv, men måste vara följsam och hålla koll.
  • Han skvallrar på djur, människor m.m.



Var det i denna stubben som matte hittade något häftigt?

Emelie skrev dessa tips på sin blogg för ett tag sedan, jag gillar dem så mycket att jag tycker att även ni borde få ta del av dem:

  • Långlina på. Säkerhet för både hund och ägare. Hindrar hunden från att misslyckas och hjälper den att göra rätt.
  • Var oförutsägbar, gå inte bara rakt fram efter hunden. Göm dig bakom träd, stenar mm, låtsas hitta något på marken, byt riktning mm. På så sätt måste hunden alltid vara uppmärksam på dig eftersom man aldrig vet vad du hittar på.
  • Kalla bara på hunden i de situationer när du tror att den kommer att lyckas. Om du inte tror att hunden kommer att komma när du ropar, kalla inte, utan ta tag i linan och ta in hunden.
  • Om du kallar på hunden och den inte kommer – kalla inte igen utan gå och hämta hunden. Inkallningsordet ska vara förknippat med att komma rusande vid första signalen – inte efter att du har ropat 5-6 gånger.
  • När hunden kommer springande mot dig spontant i vardagen - passa då på att säga ditt inkallningsord.
  • Bra belöning när hunden kommer på inkallning.
  • Varje gång hunden spontant söker upp dig – belöna detta.
  • Istället för att ge hunden sin mat i en skål inne – ta med den ut och belöna hunden varje gång den gör något bra.
Om det är någon mer som är intresserad av lösträning kan jag rekommendera böckerna Kontaktkontraktet av Eva Bodfäldt och Fria hundar av Anders Hallgren. Släpp kontrollen lös av Leslie McDevitt innehåller en hel del bra tips!



Vad är era tankar i ämnet? Har ni en önskan om att kunna ha hunden lös eller ser ni inget värde i det? Alla tips och åsikter är välkomna!

lördag 7 juli 2012

Nosarbete


Var bara tvungen att lägga lite spår med det nya blodpulvret! Jag har inte fått tag i någon klöv, men efter lite googlande och forumsläsande kom jag fram till att det inte behövs de första gångerna.
Spåren blev korta, mellan 5-10 meter och slutade i en hög med blodpudding. Det var verkligen en toppendag att börja på: helt vindstilla, svalt och lite fuktigt i luften.

Melker jobbade på bra, men allra bäst gick det i det tredje och sista spåret, vilken kille! Nosarbete är verkligen sjukt roligt, både för hund och ägare. Perfekt aktivering är det också, ska försöka göra detta minst en gång i veckan :)


Nya grejor!



Innan jag bestämde mig för att inte shoppa så himla mycket la jag in en beställning på blodpulver hos vipdog som nu äntligen har kommit! Har haft lust att börja träna viltspår länge, och har blivit så inspirerad av Yra och Christina som är superduktiga på viltspår, så jag tyckte det var dags. Blodpulvret var billigt och man var tvungen att lägga in en beställning för minst 100:-, så det blev ett koppel från Hurtta också. Jag har velat ha ett koppel med pistol-hake eftersom det är lättare att knäppa på och av nu när vi löstränar så mycket och jag älskar ju Hurtta.. :) nu har Melker matchande sele och koppel!

Nu ska jag försöka hålla mig till hundutställningarna på Sofiero i september innan jag shoppar igen..

fredag 6 juli 2012

Badpojkarna

Grabbarna väntar på bussen

Igår morse kom Linné och hans husse och åt frukost med oss! Vi hade bestämt oss för att hitta på något med hundarna och tillslut enades vi om att ta bussen ut till Domsten och promenera längst havet.


Det var mulet men riktigt varmt. Linné tog första chansen att springa ut i vattnet och gissa vem som hängde på? Melker! Han badade och helt av egen vilja och tyckte det var riktigt skönt :)

Mysigt :)



Att simma gick sådär, han plaskar panikartat och letar bara efter botten att sätta ner tassarna på. Kommer vi över en flytväst till ett bra pris borde vi skaffa en, simning är fantastiskt bra fysträning!
En hel del springande i vattnet blev det, det är något jag måste komma ihåg: är det varmt vill Melker bada och då kan vi passa på att trava i vattenbrynet för att träna upp honom fysiskt. Toppen!



I väntan på bussen som skulle ta oss hem svalkade sig Melker i sin kyltrasa. Den fungerar fantastiskt bra med tanke på att den har kostat typ 20kr på Netto! Precis en sånhär är det: LÄNK

När vi kom hem däckade Melker och vi packade en picknick-korg och cyklade ut mot Sofiero för att grilla och tjuvlyssna på Timbuktu och Laleh som spelade på stora scenen, härlig dag!

torsdag 5 juli 2012

Hurttas nya

Har suttit och jobbat sedan halv sju imorse och tänkte ta en kort paus, klickar in på vovve.net och ramlar över hurttas nya kollektion. F*N också, jag som inte skulle shoppa så mycket! Det gröna alltså, ååh! Melker passar så bra i grönt! Bara en shopaholic reagerar såhär hysteriskt.. :)


Bildkälla