igår gick det visserligen okej, kanske berodde det på att jag var lite nervös. Jag gick ut själv för att träna på fotgående. Melker var inte lika på som dagen innan men det kändes ändå okej. Vi klickade oss förbi en mötande hund utan problem och fortsatte promenera mot en park. Där gick vi fint varvat med lite "hopp och lek", dvs gå fritt och kissa om han vill. Under tiden tyckte jag att Melker skällde ovanligt mycket. Han brukar skälla i vissa situationer men detta var annorlunda. Efter en del fotgående tänkte jag att vi skulle vila/träna passivitet. Jag satte mig på en bänk, godis och klicker redo ifall någon hund skulle dyka upp, och bara väntade på att Melker skulle slappa av. Det gick inte som jag tänkt mig, Melker var på helspänn trots den lugna miljön, och både pep och skällde. Till på köpet kom en småbarnsfamilj fram mitt i allt ihop och frågade om dom fick klappa. "Nej, vi håller på att träna" röt jag ifrån och försökte klappa den hysteriska mopsen på ett lugnande vis.
Idag var det ännu värre. Vi hann inte komma utanför porten innan skällandet började. Vi ska totalignorera Melker när han gör så, men efter 2 minuter av konstant brölande och tillsägelse från en arg tant visste vi inte vad vi skulle ta oss till.
Som tur har vi tillgång till coach-Emelie nästan 24/7, men jag känner mig ändå besviken och villrådig. Imorgon är det en ny dag.. kanske går det bättre då.
Dessa folk som ska fram och hälsa hela tiden.. Och alltid vid fel tillfälle.
SvaraRaderaNär min hund var valp vågade jag inte alltid säga ifrån, vilket resulterade i att hunden alltid ville hälsa när han såg en människa och blev väldigt väldigt uppspelt. Det blev bättre efter ett tag då vi nu låter vissa hälsa bara. Ångrar dock att hunden inte fått hälsa på fler barn - för nu är hon väldig osäker kring dom.
Lycka till mer er träning!
Tänkte att jag skulle ha den list höstig, därav färgvalet :/
SvaraRaderaTycker er header är så söt, Melekers lilla roompa!
Länkar till er från min blogg!