Den som väntar på något gott..

Igår morse tog vi oss till hundrasthagen i Pålsjö skog för att göra av med lite av Melkers energi. Han fick söka upp sin frukost och sträcka ut benen ordentligt. Jag hade kameran med, men när jag tog upp den och skulle ta en bild var batteriet helt dött. Så typiskt.

Det är så frustrerande att inte få börja träna med Melker, speciellt eftersom jag fått låna några fantastiska böcker med tips som jag vill praktisera. Vi ska börja om från noll, och ska egentligen göra så lite som möjligt med honom fram till nästa möte med coachen.

Jag vill få bort alla olater och börja med rallylydnad och låta honom göra nosarbete!

Bara några dagar så..